händer mycket omkring mig nu i helgen kommer elinjonsson och toodie hem sara och marre fyller år och winta fick en lillasyster idag så fullt upp resten av veckan det kan bli trevligt måste försöka lägga band på mig själv bara för snart spårar jag ur helt har börjat se tendenser till starten till kaoset jotack jag känner mig själv litegrann i alla fall men jag ska försöka bättra mig även om jag inte är lika bra på den biten men ni får ta mig som jag är för jag orkar inte alltid och man måste ge och ta fast mest ge när det gäller mig hah men jag tvingar ingen att stanna hos mig ni är fria att fly om ni vill kanske det kan förändra mig vad vet jag jag känner mig inte alltid så väl som jag tror nej jag vet inte jag hade inga ord när jag satte mig här tänkte att de kanske kom när jag började skriva men nej så det är kanske bäst att jag slutar nu

"i'll be spending my life with your eyes like a knife in my heart" the magnetic fields - don't look away

har inte varit hemma på några veckor och har inte skrivit på länge just därför visst jag har varit hemma den senaste veckan men inte haft någon motivation att sätta mig och skriva något men nu är jag här sitter och undrar och funderar hur fan det kunde bli såhär mina händer skakar jag vet inte om det är för ångesten eller av förväntan eller nervositet eller vadfansomhelst snart kanske snart mitt liv kan få en ny oväntad vändning men jag tänker ännu inte berätta om hur det skulle kunna gå till jag tänker vänta och se först vänta och se men jävlajävlafan jag har så mycket motstridiga känslor och snart svämmar det över för jag borde ? ha dåligt samvete för något men nej jag har bara en sak i tankarna nu och ingen kommer att tro mig om jag sa vad det var fast hur som helst veckorna nere i västergötland var trevliga social distortion var UNDERBART och jag kan bara tänka mig en sak som ska kunna toppa det men jag håller tyst om vad det skulle kunna vara tillsvidare hur som helst blev jag också två halva tänder rikare eller fattigare om man vill se på saken så mina två framtänder är i alla fall halva nu för tiden men en värdelös tandläkare i floby har ju lagat dem lite temporärt så förhoppningsvis lossnar det snart så jag kan fixa det riktigt för jag tänker inte ränna till tandläkaren i onödan så länge det inte värker måste det ju vara lugnt

"shut up and sleep with me
come on why don't you sleep with me
shut up and sleep with me
come on uh huh and sleep with me" sin with sebastian - shut up and sleep with me

har tappat orden har inget mer att tillägga allt är redan nedskrivet fast skriver mig likväl till vanvett för skriva är det enda jag kan det enda som kan skingra eller kanske reda ut tankar fast det har ju aldrig fungerat men jag inbillar mig lika bra det för hela livet är en illusion det är i alla fall inte riktigt verkligt för livet är vad man gör det till några djupare meningar finns det inte vi lever för att fortplanta oss svårare än så är det inte men att vi överhuvudtaget finns till från början är en större nöt att knäcka och den kommer väl kanske inte knäckas tillfälligheter det finns i alla fall ingen djupare meningsfull förklaring till livet och gud finns inte vilken banal tanke jag förstår inte nej aldrig i livet att jag tänker tro på något större vi föds och sen dör vi vad vi gör av tiden är väl upp till oss själva jag har funnit mig i att leva i ständig ångest
hur lever du?

"truants move on
cannot stay long
some die just to live" pearl jam - immortality

det är den rivande slitande gnagande ångesten som förstör mig ångrar allt jag gjorde och inte gjorde allt jag gör och inte gör alltid denna ångest jag tror att det skulle kännas bättre att inte känna alls om det nu ens skulle kännas något alls att inte känna drömmer om andra tider ett annat liv eller i alla fall en annan inställning nej det är inte det att jag inte vill leva att jag hatar allt nej det är ingenting sånt den är en jävla ångest som förstör mig som förvirrar mig så jävla mycket för jag förstår inte varför den kommer varifrån den kommer försöker liksom hanka mig fram ändrar perspektiv hela tiden men ändå liksom bara falla tillbaks till gamla mönster mina tankar återvänder alltid till samma tankemönster fastän det inte är något jag planerar för jag planerar inte så nej egentligen tycker jag att det är rätt roligt att leva jag klagar inte på livet i sig jag är bara så jävla trött
trött på allt
på alla
men mest mig själv

eller?

"she says she tired of life
she must be tired of something" counting crows - 'round here

nu
har liksom tappat orken blir aldrig frisk men är egentligen aldrig riktigt sjuk heller bara uttömd och utebränd alltid när det planeras resor ner till jessika kommer förkylningen med på köpet helt gratis fast det här är en konstig förkylning för jag är svullen i näsan och halsen så varar det ur ena halsmandeln jag förstår inte hur jag ska jobba både för mig själv och kati veckan ut vi får se hur jag överlever och i vilket skick jag kommer att vara i lagom till festligheterna kring min födelsedag

jävla jävla fan

"hold your glass up, hold it in
never betray the way you've always known it is
one day i'll be wondering how
i got so old just wondering how
i never got cold wearing nothing in the snow" the shins - caring is creepy

en lång trevlig helg som till stor del har varit onykter det spenderas på tok för lite tid onykter eller i alla fall för min del men helgen har varit grejt spelats volleyboll har det gjort så mina underarmar är alldeles blå jävla boll till att vara stenhård men tuff som jag är kom jag över det och spelade vidare ändå

fredagen bjöd på det första fallet från jossans stege/trappa det var helfestligt och de två såg man inte mycket av på volleybollen följande dag men ryktet säger att fröken i fråga ska ha klarat sig oskadd

lördagen bjöd på många trevligheter och då främst volleyboll och en hejdundrans trevlig förfest med ett avbrott för ett besök på august/folkan för att ta sig en titt på veronica di maggio hon överraskade mig lite glatt men jag håller fast vid att hon likväl gör dålig musik men vad gör man inte för att få umgås med sina nära och kära? den efterföljande efterfesten var inte alltför livad vilket resulterade i att jag var ordentlig och åkte hem i någorlunda tid för att orka upp för att idag ge mig iväg på fridas konfirmation

för övrigt en av de längsta konfirmationerna någonsin men jag och mamma satt ensamma uppe på läktaren och käkade daim och pratade strunt så vi överlevde jag har aldrig sett min mamma bete sig så ouppfostrat det var helfestligt lite synd bara att få spendera så mycket tid i en kall kyrka när det var så varmt ute men middagen och fikat hemma hos frida var helmysigt och nog lyckades jag ta igen lite av den missade tiden i solen där allt

"älska mig
jag vill inte ha konflikter
älska mig
jag vill vara duktig
älska mig
mig och mig och ingen annan
älska mig
ge mig kärlek" köttgrottorna - älska mig

så mycket för mina glada dagar visst det blir alltid bakslag men ibland blir det bara för mycket jag träffade livet sen fick det bråttom och sprang iväg och kvar står jag här liksom hej liv trevligt att råkas på återseende men som allt annat går det väl över såklart alltid samma sak om och om igen man ska inte fundera så jävla mycket den här stan begränsar mig jag måste bort bort bort jag blir tokig men snart till hösten kanske jönköping förhoppningsvis annars var som helst bara inte
här
måste bort

"life's treasures deep
but no one can keep
a love that's gone wrong" tom waits - nobody