söndag 31 maj 2009

en lång trevlig helg som till stor del har varit onykter det spenderas på tok för lite tid onykter eller i alla fall för min del men helgen har varit grejt spelats volleyboll har det gjort så mina underarmar är alldeles blå jävla boll till att vara stenhård men tuff som jag är kom jag över det och spelade vidare ändå

fredagen bjöd på det första fallet från jossans stege/trappa det var helfestligt och de två såg man inte mycket av på volleybollen följande dag men ryktet säger att fröken i fråga ska ha klarat sig oskadd

lördagen bjöd på många trevligheter och då främst volleyboll och en hejdundrans trevlig förfest med ett avbrott för ett besök på august/folkan för att ta sig en titt på veronica di maggio hon överraskade mig lite glatt men jag håller fast vid att hon likväl gör dålig musik men vad gör man inte för att få umgås med sina nära och kära? den efterföljande efterfesten var inte alltför livad vilket resulterade i att jag var ordentlig och åkte hem i någorlunda tid för att orka upp för att idag ge mig iväg på fridas konfirmation

för övrigt en av de längsta konfirmationerna någonsin men jag och mamma satt ensamma uppe på läktaren och käkade daim och pratade strunt så vi överlevde jag har aldrig sett min mamma bete sig så ouppfostrat det var helfestligt lite synd bara att få spendera så mycket tid i en kall kyrka när det var så varmt ute men middagen och fikat hemma hos frida var helmysigt och nog lyckades jag ta igen lite av den missade tiden i solen där allt

"älska mig
jag vill inte ha konflikter
älska mig
jag vill vara duktig
älska mig
mig och mig och ingen annan
älska mig
ge mig kärlek
" köttgrottorna - älska mig

torsdag 28 maj 2009

så mycket för mina glada dagar visst det blir alltid bakslag men ibland blir det bara för mycket jag träffade livet sen fick det bråttom och sprang iväg och kvar står jag här liksom hej liv trevligt att råkas på återseende men som allt annat går det väl över såklart alltid samma sak om och om igen man ska inte fundera så jävla mycket den här stan begränsar mig jag måste bort bort bort jag blir tokig men snart till hösten kanske jönköping förhoppningsvis annars var som helst bara inte
här
måste bort

"life's treasures deep

but no one can keep
a love that's gone wrong" tom waits - nobody

tisdag 26 maj 2009

jag är inte den mest effektiva bloggaren jag vet men jag tycker att ni borde veta att engmans kapell förra onsdagen var helt underbart världens bästa personalfest och fan så vacker han är men jag kom hem själv med en blåslagen rygg och en eller två söndertrampade tår men fan det var värt det synd bara att den elaka vakten stod där och hindrade mig och emeliethuresson från våra stöldplaner men nära skjuter ju ingen hare eller liknande det var helfestligt och hemfärden var ju alldeles förträffligt trevlig och fort gick det tur att en del människor har snabba bilar dock lite väl trångt därbak vilket resulterade med blodstopp i båda benen men det var det värt alla gånger

jag har även från och med i söndags börjat mitt nya liv som den glada lina jag vet ni tror mig inte men jag har klarat det en dag och trots en sting av ångest i morse när jag klev upp tror jag att det kommer gå vägen jag har utsett min coach och han ska allt få vägleda mig när jag har mina sämre stunder vad gör väl livet för nytta om man bara ska dra igenom det med en ständig ångest nej jag orkar inte engagera mig såpass mycket att jag alltid ska gå och vara nere nej det måste bli förändring och jag ska fan se till att det blir något den här gången för jag har gett upp ja jag har gett upp och då kan man lika gärna gå igenom resten av tiden med ett leende på läpparna det blir så mycket enklare när man ler

"if you tell me that you’ll wait for me
i’ll say i won’t be here
i want to say goodbye to you
goodbye to all my friends
goodbye to everyone i know
" counting crows - daylight fading

tisdag 19 maj 2009

jag har nu officiellt gett upp men det är bra för det har lett till att jag mamma och rasmus åkte till ofärne och spenderade halva dagen där springandes upp och ner för diverse bergsstigar och vägar samt att jag hann med att ta årets första dopp vilket hör och häpna inte var allt för kallt ungefär som att bada i havet om sommaren det var trevligt jag älskar ofärne någon gång i framtiden om jag ännu lever ska jag köpa en stuga och bosätta mig där

"
i don’t need a better thing
i'd settle for less
it’s another thing for me
i just have to wander through this world

alone"
pete yorn - lose you

måndag 18 maj 2009

efter ett väldigt sent inbokat besök hos gynekologen (jag fick femton minuter på mig att ta mig hemifrån till sjukhuset) fick jag träffa tidernas mest hårdhänta gynekolog som jag misstänker var ute efter att slita sönder de få delar av mina nedre regioner som inte redan värker eller är trasiga tack för den kära vän ! men såklart hittades inga större fel som skulle kunna förklara varifrån värken kommer så in och gräva igen och ta en miljon prover med pinnar och nålar och spatlar och jag vet fan inte allt vad han envisades med att köra in i mitt stackars sköte så nu återstår en lång väntan på provsvar samt en telefontid imorgon plus ringa och boka ett besök hos en vanlig läkare ifall orsaken inte alls skulle vara gynekologisk

jävla jävla fan

"you haven't looked at me that way in years
but i'm still here" tom waits - i'm still here

söndag 17 maj 2009

med en mage som bara värker och värker hela jävla tiden tappar man lätt humöret en vecka med konstant magont bådar inte gott imorgon är det jag som ringer till hälsocentralen och bokar tid för det här funkar ju inte nej det funkar inte

idag är det ett år sen fisen sen allt blev så fel sen mitt liv blev en individ tommare

fredag 15 maj 2009

en helmysig dag med världens brunch när jag kom hem för att svida om för det stundande sjuårskalaset och lite senare på kvällen även en tripp till stocka där jag och jossan ska se på någon mystisk mans bands (?) spelning säkerligen även ett antal andra bands spelningar också det kan bli trevligt jag tror det blir trevligt jag jossan viktoria och lite öl om det bara inte vore för magen så hade det här varit den bästa dagen i vår men jag håller skenet upp lyssnar på engmans kapell och värmer upp inför den stundande "personalfesten" på onsdag

det har förresten varit toktrevligt att ha med emeliethuresson på introduktion den här veckan hoppas att det blir fler dagar nästa vecka för dagarna går så fort när man är tre

"jag satsade allt på knackiga kort

det satte emot jag förlorade stort

men jag biter ihop för jag vet vart jag ska" engmans kapell - norrlands glimmande guld

måndag 11 maj 2009

nej alltså ta inte allt jag säger på så jävla stort allvar det värsta som finns är personer som bara aldrig kan sluta självömka tro mig jag vet det finns inget jobbigare men jag måste få ventilera någonstans och det är väl ändå det bloggar är till för? jaja skitsamma jag orkar inte orkar ni inte så skit i det då bara vem bryr sig väl om det? inte jag i alla fall

men den tjugonde är det jag emeliethuresson engmans kapell och ljusdal som gäller och det ska bli så jävla trevligt och mysigt och bra och guuud så jag längtar emeliethuresson är en mycket bra människa och hon ska gå introduktion med mig hela veckan och det ska också bli så trevligt och jag blir på så bra humör och det är bra bra bra nu ska jag bara ta tag i resten av livet igen och cred till mig för än har jag inte tappat något tag och jag lever så det är inte klokt hur jävla mycket jag lever jag vet jag upprepar mig men det är ju så det är sant jag lever lever lever

"jag vill att du kommer och ger mig en chans
ikväll spelar engmans kapell upp till dans

jag bjuder på vitt vin, smultron och glass" engmans kapell - pensionat liljevahls

söndag 10 maj 2009

jag kan säga att jag mår bra för jag orkar inte längre störa er med min självömkan har lärt mig att le mig genom dagar oförmögen att verkligen ta till mig människor har jag lärt mig att prata spontant och öppet om allt
till och med om sånt som gör ont
vågar inte längre
tänka så jävla rädd att en dag vakna och vara rädd för tanken där jag ingenting har att leva för skulle skrämma mig

om man har tidigare misslyckanden i minnet och i rädsla för nya försöker hitta nya vägar att gå hela jävla tiden för att stå ut hur väljer man då bort smärta? hur väljer man bort alla de känslor som gror inom en? hur ska man någonsin känna något annat när allt man känner är en konstant rädsla för något värre? fast vad?
VADÅFÖRNÅTHEMSKT?!

"i don't need anybody
because i learned to be alone
and anywhere i lay my head, boys
i will call my home" - tom waits anywhere i lay my head